2022.nu

Dag 5
widham-utvald

Bild av David Jubert

En gång i tiden såldes alla idéer som om de vore varor…

Interiör, byråkontor Östermalm, hösten 2022

– Jag har en idé till kampanj för Gr8 & L0v3ly. Dessutom kom jag på ett sätt att få mer betalt.

– Spännande!

– Jag tänkte att vi skriver en catchy technolÃ¥t, spelar in den med en av vÃ¥ra artister, Chinossa kanske det var längesen vi använde honom. Vi gör en video som vi sprider. Vi ser till att fördelarna med Gr8t & L0v3ly framgÃ¥r i texten och att den syns i videon förstÃ¥s som vanligt. Chinossa fÃ¥r se till att synas när han använder den. Men bäst av allt … vi skriver i avtalet att vi ska ha betalt varje gÃ¥ng videon visas eller lÃ¥ten spelas. Vi kommer bada i pengar.

– Bra idé om du har en bra payoff …

– Det har jag. Greatness creates lovelyness!

– … men jag tror inte det där med att ta betalt för varje spelning fungerar.

– Varför inte?

– Vi lever på att tillhandahålla våra idéer till kunderna. Det är det vi tar betalt för. Hur skulle vi kunna kontrollera alla spelningar och visningar till exempel? Jag tror inte på det.

Vi lämnar dem där. Om en stund störs säkert de två unga entusiastiska reklamkreatörerna av en tråkig gammal stofil som var med på den tiden man kunde ta betalt för visningar och spelningar. En sån där grå eminens som finns på alla arbetsplatser och gärna berättar att det var bättre förr.

På just den här byrån, som en gång i tiden startade som en artistförmedling finns det en gårdvar som minns tiden innan Piratpartiets framgångar. Tiden då vissa av hans vänner kunde leva på intäkterna från saker de producerat för ett halvt liv sedan. Tiden då vissa idéer om de hade rätt format gick att förpacka på plastbitar eller mellan papperspärmar och saluföra som varor.

Den konstiga tiden, dÃ¥ en viss sorts kreativitet kombinerad med tur och marknadsföringsskicklighet belönades med en livstids sinekur, samtidigt som andra kreativa yrkesmän bara kunde fÃ¥ betalt för sitt nedlagda arbete. Eller om de var riktigt duktiga genom att slÃ¥ mynt av ett starkt varumärke genom sidoinkomstkällor – artiklar, intervjuer, föreläsningar, framträdanden, merchandise …

En gång i tiden var det ju så att de kreativa näringarna hade helt olika spelregler.
Den som skapade en popsång kunde skydda sin idé genom upphovsrätten och fortsätta ta betalt för den livet ut och längre medan den som skrev en reklamjingel fick nöja sig med en engångsersättning.

Den som skrev en bok eller en artikel kunde fortsätta kräva betalt varje gång den mångfaldigades eller spreds, medan den som skapade en maträtt kanske kunde få betalt för receptet i en kokbok men aldrig skydda sig mot att andra tjänade pengar på att laga det.

Den som skapade ett vackert foto och skyddade det under copyright kunde sälja fotot med ensamrätt många gånger medan en modeskapare fick stå ut med att bli kopierad.

Tolv år med Piratpartiet i riksdagen hade inte bara förändrat lagstiftningen kring de kreativa yrkena så att icke-kommersiell spridning nu inte bara var tillåtet utan uppmuntrades och kortat de kommersiella skyddstiderna. Tolv år med Piratpartiet hade i grunden förändrat samhällsdebatten och synen på professionellt skapande.

Eller… Tolv Ã¥r med Piratpartiet? SÃ¥ larvigt! Verkligheten hade förändrat samhällsdebatten, verkligheten hade förändrat människors beteenden och attityder.

Verkligheten hade kommit ikapp den förlegade synen på ett upphöjt kreativt skrå vars rättigheter behövde skyddas. Kulturskapande och annan kreativitet, spridning av idéer, tankar och annat som människor skapat, utmärktes numera av samverkan, remixande och öppenhet. De som försökte stänga in sina idéer för att lättare kunna behålla ensamrätten till dem förlorade numera på det eftersom sådana idéer inte spred sig vitt och brett. Generösa och öppna kreatörer kunde däremot se sina verk få vingar.

Verkligheten hade nästan utrotat den gamla tidens skrÃ¥tänkande, en konstnärlig yrkesroll baserad pÃ¥ idén att om man en gÃ¥ng blivit ”auktoriserad konstnär” sÃ¥ innebar det en särskild rätt till ersättning för nedlagt konstnärligt arbete livet ut. Ställd mot idén att människor i skapande verksamheter med lägre status fick nöja sig med att vara löneslavar eller leva pÃ¥ kringinkomster.

Verkligheten var på väg att göra den skapande människan fri igen. Befriad från upphovsrättens indelning i riktiga och inte riktigt lika riktiga upphovsmän.

I det nya samhälle vi är på väg mot är skapande verksamhet inte ett eget yrke utan något allmänmänskligt som kan vara en hobby, eller en del av en yrkesroll eller något livsnödvändigt som måste ut. Och detta skapande kommer i detta nya samhälle ersättas för det värde det skapar för någon: En lycklig kulturnyttjare som vill betala för en upplevelse, ett fan som köper en T-shirt eller en kaffemugg för att markera sin lojalitet eller ett varumärke som vill betala för att associeras med något vackert eller bra.

Den gamle artistförmedlaren lyssnade på sina två unga kollegor och log. Tänk om de visste hur lyckliga de borde vara för att de levde i en tid då det inte längre gick att förpacka en idé i plast och låtsas att den är en vara. Två fria kulturskapare på ett kommunikationsbyråkontor någonstans i Stockholm 2022. 

Göran Widham

Göran Widham föddes in i en rådmansfamilj i slutet av sextiotalet och har därför ibland en jurists perspektiv. Själv blev han beteendevetare och uppskattad kommunikationsrådgivare. Kreativ av naturen är han en produktiv upphovsman till text, musik och foto. Skulle händerna velat samarbeta med hjärnan skulle det nog även blivit målningar. Som en liten del av internet sedan 1993, var han tidigt ute utan att försöka vara inne.
-
-
Diskussionen efteråt är minst lika viktig som huvudtexten, för det är då som visionerna kan börja konkretiseras. Ta dig tid att skriva ett stycke nedanför och säg vad du funderar på – det uppskattas av både läsare och skribent!

Imorgon på 2022.nu

Inlägg efter inlägg efter inlägg - varje dag en ny vision av och om framtiden. Och i morgon klockan 12 kommer en till. Stay tuned!

Vi vill sprida framtidstron! Fundera över morgondagens ämne och blogga själv om din syn på det. Glöm inte att pinga 2022.nu.
  • Den här ojämlika synen pÃ¥ olika typer av kreativitet är tänkvärd.
  • Men Göran. Jag saknade liksom insikten att hela markom-delen kommer se helt annorlunda ut och jag vet inte - men idéer blir till koncept och koncept är en sorts varor, oavsett. Det du beskriver är ju faktiskt snarare musikindustrin än reklamindustrin...
  • @deeped - tror du vi kommer kunna göra den distinktionen du gör i framtiden? Det kanhända att jag borde skrivit en längre text där jag förklarade nÃ¥gra av de antaganden jag gör, men dÃ¥ hade den blivit trÃ¥kig att läsa för de som inte är specialintresserade av branschutvecklingen inom reklam/media. Min utgÃ¥ngspunkt är att valet av kanal blir allt mindre centralt och skapandet av koncept och bärare av dem (i form av företrädare eller varumärken) mer centralt. Samtidigt antar jag att de köpta kanalerna kommer bli allt mindre värda.

    Ifall dessa båda saker händer kommer de olika symbioser mellan det som nu är kulturindustri och det som nu är reklamindustri som redan börjat uppstå förmodligen bli vinnare.
  • Problemet är ju snarare att vi mÃ¥ste produktifiera idéerna för att kunna sälja dem...
  • @Deeped - jag tror du just gett mig ett ämne för ett alldeles för lÃ¥ngt blogginlägg för att jag ska hinna skriva det :-D

    Jag håller naturligtvis med dig om de flesta av dina invändningar.

    Jag tycker däremot inte att koncept och varumärken är viktigast i det dagliga marknadsföringsarbetet ute på företagen idag. Inte om man tittar på deras faktiska beteende i den stora volymen av marknadsföring som fortfarande går genom köpta kanaler och i synnerhet inte bland de mindre spelarna - små och medelstora företag.

    I diskussionen bland oss som arbetar med marknadsföring, på byråerna och på företagen med starka varumärken har det sättet att tänka slagit igenom. Men det är inte hela marknadsföringsvärlden. Eller hur?

    När jag funderar över framtiden, så funderar jag över vad som kommer att hända när alla de pengar som idag satsas i slentrianmarknadsföring satsas i varumärkestänk och konceptutveckling. Samtidigt funderar jag över vad effekten blir när vi alltmer slutar skikta olika kreativa yrkesroller i fina och fula.

    Jag har ingen aning om den lilla berättelsen ovan är i närheten av att vara en bra gissning av vad det kommer att innebära. Den var är bara ett anspråkslöst försök att väcka tankar och funderingar kring vad framtiden har att erbjuda oss.
  • 1. Det jag reagerade mot var att det snarare var just att de siktade in sig pÃ¥ att sälja en produkt snarare än marknadsföra nÃ¥got :).
    2. Valet av kanaler är viktigare än någonsin - men just att det är i plural och i synergier med varandra kommer vara vinna-försvinna de kommande åren.
    3. Koncept och varumärken är redan viktigast. Jag kan svårligen se att det faktiskt kan bli så mycket viktigare :).
    4. Köpta kanaler i meningen gammelmedia men om vi skriver 2022 så handlar köpta kanaler kanske om helt andra delar. ska man vara filosofisk så blir ju en företrädare en bärare av varumärket och därmed en köpt kanal.
  • Uno Hansson
    Piratpartiet anser ju även att patenträtten bör ändras. Jag håller helt med om följande citat.

    Citat: "... Patentsystemet har den vidare effekten att artificiellt stimulera forskning på patenterbara områden, medan det artificiellt lägger band på forskning inom icke patenterbara områden..."
    (Murray Rothbard: Man, Economy, and State)

    Stephen Kinsella: "... Genom att uppfinna en ny metod för att gräva en brunn, kan uppfinnaren frånta alla andra i världen rätten att gräva brunnar på det sättet, även på deras egen mark". "Upphovsrätt och patent försöker hindra ägarna av fysisk egendom – knappa resurser – från att använda sin egen egendom på det sätt de själva önskar..."

    Jag har exempelvis under bortåt 20 år försökt att få ut kunskap om hur självbyggare bör kunna bygga hus på ungefär motsvarande sätt (specialskruv, enkla verktyg, platta paket) som IKEA har lyckats med när det gäller möbler. Men hela tiden så har jag bara skickats vidare till nästa instans.

    Jag söker f.n. därför kontakt med samarbetsvilliga pirater inom Göteborg för att förhoppningsvis visa hur svårt det är att få någon intresserad av att satsa på så enkla idéer så att det sannolikt inte ens går att ta patent på dem. Men som rimligtvis vore mycket effektiva om de kom till allmän kännedom. Nu stöter jag tom på patrull om jag försöker ringa piratpartiet i Gbs centrum. Fredrik Moberg lade bara på luren efter en stund och Mats Hansson jobbade. Det behövs ju minst tre piratpartister om man skall dra igång något. Någon borde väl i alla fall finnas i Gbg som vill försöka se om det är något som kan användas i valrörelsen. Det är absolut värd en diskussion, men det är ju bråttom för att hinna göra något på två månader.Puh...
  • Rutros
    "Patentsystemet har den vidare effekten att artificiellt stimulera forskning på patenterbara områden, medan det artificiellt lägger band på forskning inom icke patenterbara områden..."
    (Murray Rothbard: Man, Economy, and State)

    Att patenträtten stimulerar utvecklingen på patenterbara områden är lätt att förstå och är syftet. Men att den skulle bromsa utvecklingen på icke patenterbara områden skulle jag vilja ha en förklaring på. Hur kan ett patent på en ny korkskruv påverka t.ex den samhällsinriktade forskningen? eller fysikforskningen?

    Ditt exempel pekar på att det inte är idéer det är brist på utan på kapital att förverkliga dessa. Det är därför patent gör så stor nytta för kapitalkrävande riskabla projekt. Piratpartiet saknar förmodligen medel till att hjälpa dig.
  • Uno Hansson
    Det finns ju massor av områden där det inte alls finns någon forskning. Detta gäller absolut inom enkla tekniska områden där det inte går att patentera. Forskningen om den framtida samhällsutvecklingen är exempelvis helt inriktad på att extrapolera tendenser inom de befintliga sociotekniska och infrastrukturella systemen. Det anordnas arkitekttävlan om när en ny opera skall byggas, men inte om tänkbara varianter där nya sociotekniska system jämförs med de befintliga. När det gäller bygge av enkla trähus så finns det antingen lösvirke eller husfabriker. Knappast några varianter där emellan... osv...
  • Fredrik Moberg (pp)
    Hej Uno!

    Jag beklagar att du upplevde det som att jag lade på luren mitt i samtalet. Det som hände var att min telefon ballade ur och började bära sig konstigt åt. Tekniska problem alltså.

    Jag hör av mig till dig omgående.
  • Uno Hansson
    Förlåt mej Fredrik - det tänkte jag inte på! Jag blev bara så besviken därför att man hela tiden (under ca 20 år) blir avvisad och nedtryckt som en fjant med omöjliga idéer. Utan att någon anger varför. Som uppfinnare så är man oftast alltför optimistisk och entusiastisk de första dagarna och ser inte svårigheterna och tvivlen. Jag tänkte sedan att som jag babblade på utan att du Fredrik fick en chans att bryta in, så var det inte så konstigt om du tröttnade. Förlåt än en gång för att jag missförstod!
  • Christer
    Bra skrivet!

    Det blir roligare och roligare att läsa det här... även om flera författare skrivit om vad som förefaller vara närliggande ämnen så blir det jäkligt coolt när man får se hur olika perspektiv kan belysa olika aspekter.
  • Mycket, mycket bra. Jag älskar avslutningen.
blog comments powered by Disqus